Hur snål kan jag bli?

Eller rättare sagt, hur sparsam VILL jag bli? Här är jag verkligen inne i en process och jag reflekterar mycket över mina val och “bortval”.

Jag har långt till att spänna sparsamhetsmusklerna så som t.ex. Farbror fri. Men det är mitt eget val. Jag tycker det är kul att tänka på hur t.ex den fria farbrorn skulle göra i en viss situation. Men lika kul tycker jag att det är att sedan fatta mitt eget beslut.

Några exempel på hur jag försöker bli mer sparsam:
– Stor del av min “shopping” sker numera på loppis. Jag försöker också mer och mer identifiera ett behov innan vi åker på loppis så att vi kommer hem med bra grejer. Detta gör jag lika mycket av nån slags miljötänk som av sparsamhet. Nästan mer av det förstnämnda. Det sistnämnda kommer ju på köpet så att säga och det är ju toppen.
– Jag försöker allt mer att inte utsätta mig för miljöer/företeelser som lockar mig till konsumtion. För jag vet att jag då blir lockad. Och jag blir arg på att jag låter mig luras av den effektiva (aggressiva) marknadsföringen, sättet en butik är utformad osv. Åker jag dit (fysiskt) så åker jag dit (konsumerar).
– Jag försöker se det som en utmaning att få det vi har i kyl, frys och skafferi att räcka så länge som möjligt innan vi handlar nästa gång. Soppa på en spik har blivit min paradgren.
– Jag gör mitt bästa för att skriva en inköpslista och hålla mig till den när jag handlar mat.

Några exempel på där svaret blir NEJ:
– Kommer jag att klippa upp tandkrämstuben för att få ut det sista?
– Kommer jag att sluta handla av (den hutlöst dyra) glassbilen då och då?
– Kommer jag att sluta göra vissa spontanköp (som t ex förra veckan åkte loombands och playdohdeg ner i vagnen på Ica som en vardagspresent till kidsen)?
– Kommer jag att sluta handla av alla de söta barn som plingar på och vill sälja diverse jultidningar, chokladbollar och strumpor?

Hur snål kan du bli? Hur sparsam vill du bli?

/Jenny