Att vilja väl men göra helt fel – ett generationsproblem

Ytterligare en av våra hörstenar lyder: “När man lever ett rikt och hållbart liv samtidigt”. Vi funderar ofta över detta med konsumtion och varför vi gör som vi gör när vi konsumerar. På det temat har jag (Jenny) skrivit några rader:

Har just kommit till insikten att jag allt för ofta strävar efter att göra som mina föräldrar gjorde i tron att mina barn måste få likadana mysiga upplevelser. Vilket ju i sig är fint och ett bevis för att jag haft lyckliga stunder i min barndom.

Men vad jag har glömt är att jag är en förälder anno 2017 och mina föräldrar var småbarnsföräldrar under det glada, konsumtionslystna 80-talet. De var nog ärligt talat inte särskilt miljömedvetna. I alla fall inte ur konsumtionsperspektiv. Istället var de överlyckliga över att kunna ge sina barn en synth eller en telefon formad som en hamburgare.

Tack till mig själv för insikten. Jag ska försöka ge mina barn lyckliga barndomsminnen på mitt sätt, med en egen uppväxt på 80-talet men med ett föräldraskap som passar år 2017. Enkelt är det dock inte. Vi gör vårt bästa. Jag gör mitt bästa.

/Jenny (som i helgen varit i Stockholm och kommit hem med diverse gosedjur och krimskrams. Som sagt. Vi gör vårt bästa. Blir nog ett eget inlägg om detta framöver. Om att det bästa sättet att undvika onödig konsumtion måste vara att inte utsätta sig för sådana miljöer, typ shoppinggatan i huvudstaden.)